Hur påverkas kroppen av inaktivitet?

När musklerna inte används alls under en längre tid sker muskelatrofi (muskelförtvining). När detta sker minskar musklerna i storlek samtidigt som deras förmåga att utveckla kraft och styrka försämras. Total inaktivitet innebär att förloppet går relativt snabbt, men även perioder av minskad fysisk aktivitet leder gradvis till förändringar på muskulär nivå.

Exakt hur mycket styrka som just du förlorar under en period av inaktivitet beror på din träningsnivå. Exempelvis hos styrkelyftare på en hög nivå sker en snabb nergång av styrka genom några få veckors frånvaro från intensiv träning. Tittar vi i stället på individer som tidigare har varit otränade, kan styrkeförbättringar bibehållas under flera veckor upp till över ett halvår. Med andra ord, om du är en vältränad individ, har du mer att förlora i styrka genom inaktivitet än en relativt otränad individ.

Muskuläruthållighet försämras redan efter bara två veckors inaktivitet. Exakt vad som påverkar detta vet vi inte i dag. Helt klart är att förändringar på både muskulär nivå och på hjärta-blodomlopp nivå spelar in. På muskulär nivå sker framför allt en sänkning av aktiviteten hos våra oxidativa enzymerna. I motsatts till detta sker nästan ingen förändring eller en mycket liten sådan hos våra glykolytiska enzym när vi är inaktiva under minst 1 månad. När det gäller förändringar av snabbhet, blir dessa relativt små genom inaktivitet, detta står i motsatts till vad som sker med rörlighet. Den försämras tyvärr snabbt av inaktivitet.

Vidare sker även förändringar i musklernas glykogen innehåll när vi tränar mindre än vad vi är vana vid. Detta gäller alltså inte vid inaktivitet, utan när vi minskar på vår träningsdos (tapering). Mängden muskelglykogen ökar när träningsdosen minskar. Samma sak sker när det gäller styrka under en period då träningsdosen minskas. ”Träningslättnaden” har förmodligen bidragit till en ökning av maximal spänningsutveckling genom förändringar av kontraktila mekanismer i muskulaturen, därför ökar styrkan och kraften hos individerna efter träningslättnaden.

Källor:
Bangsbo, J., Michalsik, L., Aerob och Anaerob träning, (Sisu idrottsböcker, 2004).

Costill, D.L. , et al., Physiology of sport and exercise, (Human kinetics, 2007).

Mujika, I., Formtoppning I teori och praktik, (Sisu idrottsböcker, 2010).

Skribent:
Sandra Rusk

Kommentera

MÅNADENS FRÅGA

Hur får du in din träning i vardagspusslet?

Visa resultat

Loading ... Loading ...

Twitter